Ekologisk Mjölkproduktion

Mjölkkorna är navet i vår verksamhet. Största delen av vår mark odlas för att få grovfoder till korna.

Våra 60 ekologiska mjölkkor producerar var och en omkring 8000 liter mjölk per år. Fet, fin och proteinrik mjölk som vi är mycket stolta över. En del av mjölken levereras via Arla till det lilla, mycket välrenommérade mejeriet Jürss mejeri i Hälleforsnäs för att bli exklusiva delikatesser. Mjölk är en fantastisk råvara med så många möjligheter och vi skulle gärna vilja förädla vissa mejerivaror på gården - såsom ohomogeniserad mjölk, smör och grädde. 

Vårt huvudfokus här på gården är god djurvälfärd och att jobba förebyggande för att hålla djuren friska. Vi har en extensiv produktion, vilket innebär att vi inte försöker få varje ko att producera så mycket mjölk som möjligt. Kor ska framför allt äta grovfoder. De är grovfoderomvandlare och inte gjorda för att äta mycket kraftfoder. Det medför att vi, tack och lov, inte behövt använda någon antibiotika överhuvudtaget på flera år. Vi är övertygade om att det bidrar till friskare djur som håller längre. Här vill vi att korna ska bli gamla och må bra! 

Korna ger oss dessutom ungefär en kalv var per år som vi behåller här på gården. Kvigkalvarna blir mjölkkor och tjurkalvarna kastreras och blir stutar som får växa sig stora under drygt två år. Både kvigor och stutar får beta på strandängarna och i ekhagarna och hjälper oss att hålla landskapet öppet. 

Utöver detta så producerar korna värdefull gödsel som används som näring. Den kommer att passera vår biogasanläggningen för att sedan spridas ut på åkrarna igen - och så är kretsloppet slutet. Mikrolivet i jorden - maskar, mikrober, bakterier och mykorrhiza älskar kogödsel och vallar. De bidrar alla till att höja mullhalten som är en förutsättning för odling av nyttig och näringsrik mat.

Nytt för 2022 är att vi har börjat tillämpa holistiskt bete för mjölkkorna. Det innebär att vi delar upp betena i mindre fållor och ger djuren nytt färskt bete varje dag. Det innebär att de gödslar mer koncentrerat och trampar sedan ner det i marken till rötterna där näringen gör nytta.  Eftersom vi flyttar djuren en gång om dagen hinner de inte beta ner gräset till botten utan lämnar marken grästäckt. Detta gör att fukten finns kvar och varma dagar är markytan fortfarande sval, vilket ger ett bättre klimat för mikrolivet och förser växterna med vatten. Sen får marken vila under en längre tid, så att maskar och mikrober får jobba ifred och rötterna kan utvecklas. 

Resultatet av detta blev i år att våra 60 mjölkkor kunde leva på nästan enbart bete från betessläppet i mitten på maj, till och med 20e juli. Utöver detta så fodrade vi endast en bal om dagen. Men den 20e juli tog betet "slut". Detta som en följd av nybörjarmisstag där vi i början gjorde fållorna för små, så att de betade ner gräset för kort. Då blir återhämtningstiden mycket längre. Kortare grässtrån innebär kortare rötter och när det blev torrt och varmt i juli växte det inget alls. Men trots det torra och varma vädret så fortsatte gräset som inte blev betat lika kort att växa. Så dessa marker kunde vi fortsätta beta, men lite mer sällan. Trots detta tror jag att vi fått ut mer betad mängd än vad vi haft tidigare år när vi haft vanlig betesdrift. Dessutom var det roligt att se de många olika arterna av växter som frodades under de längre viloperioderna och framförallt rödklövern!

Nu är vi några erfarenheter rikare och ser fram emot nästa års betessäsong!

Fyrhjulingen fick agera tumstock för att mäta höjden på gräset.

Det hinner bli stor skillnad på ett dygn!

Så här ser det ut när det är färdigbetat. Grässtråna som är kvar är säkert runt 30cm höga och/eller är nedtrampade. Ingenstans ska man kunna se bar jord

Kulturspannmål

Kulturspannmål – för biologisk mångfald, djupa rötter, god härdighet och smak

Vårt intresse för att odla mer kulturspannmål började med att vi lärde oss att moderna spannmål med korta strån (för att undvika liggsäd), innebär att rotsystemet inte blir så välutvecklat och inte tränger ner i jordlagret lika djupt. 50 cm högt korn ger 50 cm djupa rötter nere i marken, 70 cm högt ger 70 cm och så vidare.

Kulturpannmål är mindre känsligt för torka, konkurrerar bra mot ogräset och nöjer sig med mindre gödsel samt ger även bra med halm. Halm behöver vi som strö till djuren på vintern och markens mikroliv gynnas av djupa, kraftiga rotsystem.

Kultursorterna ger dock inte lika mycket tröskad spannmål som de moderna sorterna, men innehållet i varje kärna har högre näringsvärden, mycket antioxidanter, vitaminer och mineraler.

Förr visste man att för att spannmål ska vara bra människoföda och djurforder så behöver man härma kärnans naturliga process vid groning, med blötläggning, varsam torkning och tid så att enzymer och mikronäringsämnen i spannmål och baljväxter frigörs. Fytinsyran behöver brytas ner. Viktigt är också att mjölet mals på en stenkvarn.

Vi odlar bland annat svedjeråg, som ger ett fantastiskt gott mjöl och ger rikligt med halm även ett torrår som 2018. Vi har dessutom fått tag på en äldre sort med vårkorn som vi hoppas ska utvecklas till en gårdsanpassad gröda inom cirka tre år - en evolutionär gröda. Det innebär att sorten inte är enhetlig och inte stabil utan utvecklas med odlingen och vårt speciella klimat på gården. Det anpassar sig efter jordens och platsen förutsättningar och hör till framtidens jordbruk genom att själv skapa den mångfald som krävs för ständig anpassning.

Se gärna föreningen Allkorns hemsida och Kerstin Fredlunds sida ”hiddeningrains.se för spännande, lärorik läsning.

Här nedan kan ni följa 2022 års odling av rågvete och svedjeråg!

2022-05-23 Här syns redan hur svedjerågen växer så det knakar. Nästan 1m redan i maj jämfört med rågvetet i förgrunden som är ca 40 cm.

2022-06-16

Efter ca 3 veckor har svedjerågen stuckit iväg ordentligt. Rågvetet är ungefär 1 meter högt och för svedjerågen var det knappt att tumstockens 2 meter räckte till!

2022-08-04

Tyvärr hann rågvetet tröskas innan jag hann ta en sista bild på det. Men svedjerågen ser ni här nedan. Trots sin längd så blev det ingen liggsäd. De långa stjälkarna böjer istället ner sig i en mjuk båge men är fortfarande över en meter hög. På bilden till höger ser ni slutresultatet. Kärnorna överst är något mindre och kommer från svedjerågen. De undre kärnorna kommer från rågvetet. 

Rekarne Vattenbruk .
Fräkentorp är en del av Rekarne Vattenbruk AB som har en lokal för att odla Tilapia i hos oss. Det hela började i Guatemala där odlingssystemet utvecklats och hjälpt många husmödrarna där att bli självförsörjande på fisk och grönsaker även under torrperioderna.

Vi hade en tom ladugård som vi gärna ville hyra ut och såg fram emot verksamhet där. På den vägen är det.

Så nu simmar Tilapior omkring där i ett slutet kretslopp med växter = Akvaponi.
Ett cirkulärt system där 1 kg fiskfoder kan ge 1 kg fisk och 10 kg grönsaker. Akvaponi är alltså fisk och grönsaksodling inomhus i ett slutet kretslopp.

Om man inte blandar in växter i systemet får man en RAS anläggning = recirkulerande akvatiska system där man istället byter ut en del av vattnet och tar vara på slammet som används som gödning någon annanstans.

Tilapia är en tålig fisk och världens mest odlade fisk. Den är helt enkelt väldigt lämplig för odling. God, smakar som gös/abborre, har 2 fina filéer och tycker om att leva lite trångt i stim. Den kommer naturligt från Nilen och kallas också Nilabborre. Ibland ont om vatten i floden, trångt och si och så med syretillförseln, då inväntar den lugnt att det ska börja regna igen.

Tilapian lever i ca 26 grader vilket innebär att man får anpassa även grönsaker och växter till den temperaturen.

För att hålla 26 grader i vår ladugård så fick vi Klimatklivetstöd för en biokolproducerande värmepanna. Vi får alltså både värme och biokol. Biokolet är ju en fantastisk kolsänka och vatten och näringsbuffrare när den plöjs ned på åkern.

Så det vi byggt upp i vår anläggning är en liten anläggning där vi kan visa upp olika principer för akvaponisk odling i en liten storskala som vi kallar det.

74 % av volymen fisk vi äter i Sverige är import (12kg/person och år äter vi i snitt och bara 6 % är odlad fisk från Sverige). Så, det behövs mycket mer inhemsk produktion. Dessutom undviker vi på detta sätt att utarma våra fiskevatten.

Att gå in i ett AB med nya spännande, duktiga människor är otroligt vitaliserande. Det finns faktiskt kompetenta människor även utanför närmaste lantbrukskretsen.

Vi får nu jobba med Björn, Professor Emeritus  KTH i Industriell ekologi och som jobbar mycket med just hållbara matsystem men även var Sveriges första professor i biogas.

Och så Peter som är kemiingenjör med världen som arbetsfält och som sen 40 år tillbaka bor i Guatemala och varit med om att ta fram akvaponi och säljer små anläggningar där.

Vår anläggningen är uppbyggd som en ekologisk anpassad matproduktion med kringkomponenter som biogas, biokol, solceller och andra nya tekniker som kommer att ingå som ett kretslopp i en ännu större klimatsmart och klimat- och resurseffektiv helhet med hållbarhet, landsbygdsutveckling, matsäkerhet och matkvalitet som vi nu gemensamt strävar efter.

Det ska vara enkelt och kul att göra bra saker!

Gilla gärna Rekarne Vattenbruk på facebook